Hej mina fina, rara blööööggläsare!

Nu har nästan, nästan hela maj rusat förbi. Återstår enbart en vecka av denna månad och endast två veckor av mitt utbytesår i Frankrike (P to the ANIK). Ärligt talat känns det så obegripligt att jag snart kommer vara hemma i Sverige igen och att jag aldrig mer kommer att sova på internatet eller ha franskalektioner. Men jag spar på den där långa reflektionen av året, jag tänker att det blir ett sådant inlägg som får sätta punkt för mitt år och den här bloggen. Tror inte att jag kommer fortsätta med något bloggande när jag väl är hemma igen, känns inte som att jag har rätt mentalitet, eller kapacitet för den delen. Är hursomhelst väldigt stolt över att jag har lyckats skriva relativt regelbundet här. För det är verkligen guldvärt att kunna gå tillbaka i arkivet och läsa. 

Sedan sist har det hänt väldigt mycket faktiskt. Tror att jag skrev under lovet senaste gången och det är ju faktiskt ganska länge sedan nu. Höjdpunkterna har bl a varit helgen i Versailles med min värdmamma. Den var hur mysig som helst, trots massa regn. Vi promenerade runt i flera timmar i parken och sedan även i parken närmast slottet med alla fontäner. Helt underbart! 

Förra helgen började med att jag följde med mina värdbrorsor till en konsert som var i grannbyn. Alltså älskar alla sådana här små tillställningar som anordnas överallt. Plus att systemet med att varje liten by är en egen kommun är helt crazy, men så himla charmigt tycker jag. Hursomhelst, alla som kommer till konserter som denna är inte enbart där för att lyssna på musik. Det är också för att mingla. Folk bakar tårtor och en massa annat som dem tar med sig och som man fikar efteråt. På tal om fika, måste vara ett av svenskaspråkets bästa ord enligt mig. Har introducerat det till mina icke-svensktalande vänner här nere och de gillar det skarpt. Så nu säger dem också det! Tillbaka till den där konserten, musiken var ok och jag lärde känna två mega trevliga och roliga tjejer som är kompisar med den ena värdbrorsan.  När konserten sedan var slut cyklade vi hem under stjärnhimmel och förbi kyrkogården som verkligen kändes som något taget ur en skräckfilm.

I söndags bar det iväg på ytterligare ett äventyr. Ett äventyr som jag dessutom verkligen sett framemot länge och som jag har sett lite som min avslutning på detta år. Körsbäret på grädden. Nämligen resan till filmfestivalen i Cannes. Det är en årlig skolresa som arrangeras och som jag tog tillfället i akt att anmäla mig till. Profiterar allt sådant nämligen! Dessutom är detta det enda Lycée i hela Frankrike som har chansen att göra denna resa. Enligt fransyskorna som jag delade rum med iallafall. Måndag, tisdag och onsdag tittade vi på 3 filmer om dagen och middag åt vi på resturang. Om kvällarna hängde vi på Cannes-strandpromenad som bjöd på en massa upplevelser och sevärdheter. Med allt från lyx-yachter och strandbio. Måndagskvällen lyckades jag och Dominika fixa biljetter till röda mattan. Det är nämligen så att många får ett gäng biljetter, typ skådespelare och realisatörer mm. Men för att de ska kunna fortsätta få inbjudningar även i fortsättningen måste de se till att gå på de föreställningar de redan blivit inbjudna till. Och det är där vi kommer in i bilden. Vi elever svidade om till finklänningar och kostymer samt ställde oss i närheten av insläppet till Le montée des marches (röda mattan) och frågade folk som kom om de hade biljetter över. Jag och D var lyckligt lottade, fick dunderbra platser i orkestern och satt inte alls långt från skådespelarna i filmen. Filmen vi såg var Foxcatcher med bl a Channing Tatum. Det var en himla maffig känsla och upplevelse när hela publiken vid filmens slut ställde sig upp och applåderade och man såg att skådespelarna var tårögda. De andra kvällarna gick vi inte på röda mattan för att ge de som inte lyckats få biljett första kvällen få större chans de andra kvällarna. Istället hängde vi på stranden och vid Le grand journal som är ett tv-program som sänds från en studio på strandpromenaden. Där hängde vi i publiken och såg bl a Ryan Gosling, Robert Pattinson, Cara Delevingne, Lily Allen mfl. Mycket häftigt!

Efter onsdagskvällen tog vi bussen och började vår färd hem till Vesoul. Hela natten åkte vi. Och vi var lagom möra när vi kom fram på torsdagsmorgonen. 

Nu är jag hemma hos värdfamiljen och inser att det är min näst sista helg här. Så nu ska jag sluta skriva. Ha det fint!

Bisous!